Svenskt Vatten – Rapporter

Här samlar vi rapporter från föroreningar i svenskt vatten

PFAS:

2001: Höga halter PFAS upptäcktes i ytvatten från Rosersbergsviken i Mälaren, kopplat till Räddningsverkets brandövningsplats i Rosersberg. Detta ledde till att Räddningsverket 2002 förbjöd inköp och användning av produkter som innehåller PFOS/PFOA. (Regeringskansliet 2015)
2009: Prover på grundvatten togs vid flygflottiljen F14 Halmstad. Förhöjda nivåer av PFAS påträffades, vilket ledde till tester på kommunens vattentäkter. Höga halter upptäcktes vid Mickedala dricksvattenverk, där kolfilter sedan installerades för att rena vattnet. (Regeringskansliet 2015)
2011: PFAS upptäcktes i dricksvatten i Tullinge av en slump vid en kurs på Stockholms universitet. Efter tester fann man höga halter av PFOA och PFOS i grundvattnet. Dricksvattenverket stängdes och invånarna fick vatten från en annan källa. (Filipovic et al. 2015)
2012: En studie på mödrar i Stockholm och Uppsala visade att mödrar i Uppsala hade högre PFAS-halter än de i Stockholm. Efter detta gjordes undersökningar av Uppsalas dricksvatten, där höga halter upptäcktes vid Bäcklösa dricksvattenverk. Anläggningen togs ur drift och efter reningsinsatser med kolfilter öppnade den igen 2015. (Regeringskansliet 2015)
2013: Länsstyrelsen fann mycket höga PFAS-halter i dricksvattnet vid Kallinge dricksvattenverk i Ronneby kommun. Föroreningarna tros komma från flygflottiljens brandövningar vid F17. (Arbets- och miljömedicin et al. 2014)
2014: Svenskt Vatten uppmanade alla kommuner att analysera halten PFAS i dricksvattentäkter. Av svaren var en betydande del av vattentäkterna förorenade med PFAS. (Svenskt Vatten Utveckling 2014)
2014: Livsmedelsverket kartlade att 109 kommunala anläggningar var eller bedömdes kunna vara påverkade av PFAS, vilket berörde 3,6 miljoner svenskar. Samma år fastställde Livsmedelsverket en åtgärdsgräns för PFAS i dricksvatten. (Livsmedelsverket 2014a & 2014b)
2015: Regeringen gav flera myndigheter uppdrag att stärka arbetet mot PFAS i miljö och dricksvattentäkter. (Regeringskansliet 2015)
2016: Naturvårdsverket kartlade PFAS-ämnen i vatten. PFAS hittades i flera vattentäkter och i några av dem översteg halterna Livsmedelsverkets åtgärdsgräns på 90 ng/l. (Naturvårdsverket 2016)
2020: Livsmedelsverket uppmanade återigen kommunerna att testa sitt dricksvatten för PFAS. Sammanställningen från 2021 visade att vid 74 av 154 analyserade dricksvattenverk hittades detekterbara halter av PFAS. (Livsmedelsverket 2021)

Medicinrester:

Inledande ord:

Det råder ingen tvivel om att läkemedel finns i svenskt dricskvatten idag. Hormoner, cancermediciner, antidepressiva medel, betablockerare, antibiotika och mycket mer kan återfinnas. Det ställs INGA krav idag på svenska reningsverk om filtrering av läkemedelsrester.

Här är en databas med nyttiga aritklar och rapporter om detta:

Läkartidningen.se Läkemedel förorenar våra vatten – läkare bör agera

En rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har avslöjat att flera av Sveriges största dricksvattentäkter, inklusive Vänern, Vättern och Mälaren, är förorenade av avloppsvatten innehållande miljögifter som är svåra att bryta ner. Majoriteten av dessa gifter är läkemedelsrester. Vattenprover från 24 reningsverk och sjöar visade närvaro av flera kemiska ämnen, inklusive läkemedel som diklofenak, nikotin och koffein. Dessa läkemedelsrester kan påverka både människor och djur när de släpps ut i naturen. Antibiotika och svampdödande medel kan leda till resistensutveckling hos mikroorganismer, och endokrina ämnen kan påverka fiskars reproduktion och hela ekosystem. Även om koncentrationerna av dessa kemikalier i dricksvatten är låga, är de fortfarande en källa till oro. För närvarande har vattenreningsverk i landet ingen skyldighet att eliminera läkemedelsrester, men det pågår pilotprojekt för förbättrad rening. Det finns också initiativ för att införa större miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen. Artikeln uppmanar läkare att agera för att minska miljöpåverkan från läkemedel.

Källhänvisning: Läkartidningen

Fiskar byter kön pga höga halter av hormonförändrande preparat

I Skåne har höga halter av läkemedel uppmätts i sju av femton reningsverk. Dessa höga halter av läkemedel, särskilt hormonförändrande preparat, kan leda till att fiskar byter kön, vilket kan orsaka stora störningar i ekosystemet. Tomas Brodin, professor i akvatisk ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, betonar allvaret i situationen. Ett av de reningsverk där dessa höga halter uppmätts ligger i Staffanstorp, där det inte är möjligt att rena vattnet från vissa läkemedel, vilket innebär att de går direkt ut i ekosystemen. Brodin påpekar att liknande rapporter har kommit från hela världen. Även om det ännu inte är helt klart hur detta kommer att påverka svenska vatten, antyder Brodin att utsikterna inte ser ljusa ut, särskilt eftersom halterna överskrider gränsvärdena.

Källhänvisning: SVT Nyheter